Sofia Lindström

Att fortsätta vardagen fast man är ganska allvarligt sjuk!

Publicerad 2012-09-23 12:53:30 i Vardag,

Ni som läst min blogg ett tag kanske vet att jag vart sjuk under en längre period?
 
Jag kommer inte ihåg riktigt när det började, men i februari hade jag i alla fall vart sjukt ett bra tag! När jag började bli sjuk vet jag att första dagen kännde jag mig väldigt hängig i skolan och var inte med på danslektionen för att jag mådde dåligt! Dagen efter var jag hemma och var sjuk men kom snabbt tillbaka till skolan, tog det lugnt på danslektionerna men var ändå med för att inte missa något!
 
Hostade väldigt mycket och kännde mig väldigt hängig och seg så vi bokade en tid till läkaren, tror detta var i januari någon gång! Han frågade frågor, gjorde lite undersökningar och sade nästan direkt att han var 99% säker på att jag gått och blivigt allergisk mot hästar eller damm, kul tänkte jag, skapligt ironisk....
Fick ta blodprover och väntade på svar.
- De visade ingen allergi, skönt men ändå jobbigt att inte veta varför jag mådde så dåligt!
 
Gick en tid till och jag fick starka hostmediciner.
Åkte in och gjorde ett astmatest - hade inte astma!
 
Fler blodprov - nu visade de tydligen att jag hade lunginflamation, fick 10 tabeller som jag skulle äta i 9 dagar (två stycken första dagen)
Tog dem och fortsatte med hostmedicinen för att jag skulle kunna somna på nätterna, det var nämnligen morfin i som gjorde mig  helt däckad. Jag hatar att ta alla sorters medicin men jag härdade ut, jag skulle ju bli frisk - ELLER?
 
Efter de där 9 dagarna hostade jag fortfarande lika mycket som innan, tränkte att det kanske tar ett tag innan det försvinner men nope, hostan var kvar!
 
Jag störde hela klassen på lektionerna, hostade högt, länge och ofta! Framförallt störde jag mig själv då jag mest koncentreade mig på att få upp allt slämm ur halsen istället för att lyssna på lektionen.
 
Fick en till hostmedicin som jag skulle ta två gånger om dagen för att hosta mindre i skolan - ingen skillnad men jag fortsatte ta den ändå, ville ge det lite tid!
 
När inte det heller funkade ringde vi vårdcentralen igen och de skrev ut två stycken olika astmamediciner till mig - fast jag inte ens hade astma? men läkarna vet antagligen vad de gör, trodde jag i alla fall!
 
Första veckan på sommarlovet åkte jag ner till vårdcentralen igen, mamma hade ringt dem och bett dem ta ett sista blodprov vilket de gick med på!
Detta var alltså i juni och i AUGUSTI fick vi svaret på det vilket visade att jag hade haft TWAR (skriver mer om det längre ner) vilket är ganska allvarligt, dock sa de att jag inte hade någon pågåendeinflamation längre, alltså var jag nu mera frisk. Men jag hostar fortfarande, det är bättre men inte helt bra och det är så sjukt irriterande!
 
Under de här (säkert) 9 månaderna har jag hostat konstant, jag har druckit sjutk mycket hostmedicin 6 flaskor om vi ska vara exakta (slutade dock med mediciner i juni då de inte ville ge mig mer) har tagit säkert 10 blodprov - Jag som är extremt spruträdd och jag har spenderat många timmar med att vänta på att bli frisk!
Att tillägga är även att jag inte missat allt mycket i skolan, jag har vart med på nästan alla danslektioner, missat ungefär lika många som resten av dansarna som vart friska under denna tid.
 
Vad är då twar undrar nu alla som läst det här?
Här nere kan ni läsa lite jag printade från internet (säkra källor)

När du läser om twar här kommer du att upptäcka att kronisk TWAR är en MYCKET ovanlig sjukdom, ger varierande symtom och ibland liknar en vanlig förkylning. Efter som din sjukdom är så ovanlig och så få drabbas kan din läkare vara okunnig om sjukdom. När du googlat på nätet och läst på forum så kan du mycket väl vara mer påläst än din läkare. Få läkare har direkt egen erfarenhet om twar.

Har du kronisk twar är möjligt att din läkare misstar din sjukdom som ett utslag av olika typer av stress och allergier som du har.

Om man tränar och anstränger sig med TWAR så kan det leda till hjärtmuskelinflamation vilket oxå kan vara ganska allvarligt, jag har haft en väldig tur som lyckats klara mig från det trotts all ansträning som jag utsatt min kropp för!

Vet tex vissa ridpass när jag nästan höll på att kräkas för att jag hostade så mycket slem, jag ville typ försvinna från jordens yta men ändå fortsatte jag!

Jag har brutit ihop totalt flera gånger här hemma för att jag verkligen inte orkar vara sjuk längre, och jag gör det fortfarande, fast de säger att jag är frisk så hostar jag och det förstör för mig när jag tränar!

Har ställt mig frågan "varför just jag?" flera gånger!

Har inte mått så här dåligt i hela mitt liv, orken är borta och när det var som väst blev jag trött av att gå ut till bilen, vilket är knappt 50 meter, Förstår ni då hur det känns att träna dressyr/hoppning en timma, eller en svettig danslektion på 80 minuter!

 

Det sjukaste av allt är att det ensat är två blodprov som visat några sjukdomar, och båda de blodproven har min mamma fått TVINGA vårdcentralen att ta. De tyckte egentligen att det var ondödigt efter som "det inte kommer visa något ändå" SKIT SNACK!

Har fått köpa mediciner för säkert mer än 2000 helt i onödan - Tack för det vårdcentralen!

Nu känner jag mig dock starkare än någonsin (mentalt) Kunde jag klara allt det här med en allvarlig sjukdom i kroppen, då kan jag minsann göra ännu bättre saker när jag blir frisk!

 

Detta är från sist jag var ritkigt sjuk! Låg hemma med halsfluss i två veckor efter en Tokio Hotel konsert!
Gick ner något enormt i vikt och var som ett levande lik!

 

Kommentarer

Postat av: Anna

Publicerad 2012-09-23 13:51:48

Herregud tänkte jag när jag läste denhä texten! Stackars dig! Du är jätte stark som har klarat dig genom allt de där :( Hoppas du verkligen slutar hosta snart. :) H. Anna

Svar: Tack så jätte mke Anna! :)
sofialiiindstrom.blogg.se

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela