Otursfågeln! Mycket text!
Detta skulle kommit imorgon men kommer nu istället!
Ja, som sagt så är jag en otursfågel som ofta blir sjuk så fort jag planerar in något kul, oftast när jag ska göra något man kanske bara gör någon gång om året eller ännu mera sällan!
Oftast handlar det bara om sjukdomar som gör att jag måste avstå (gör jag sällan fast jag kanske borde) ibland skador oxå fast inte lika ofta kanske!
Var tex sjuk när vi skulle med klassen på klassresa i 6an, var sjuk när jag skulle åka på ullrika marknad för första gången och när jag vart på konsert kom jag hem med hallsfluss i två veckor efteråt!
När jag skulle kolla på min första foderponny var jag oxå sjuk och likadans när vi besiktigade Bello, feber, förkyld och hängig, satt på en bänk och höll på att somna! (Kan skriva mer om min och Bellos story någon annan dag om det är intressant? Clara vet att du läser, KOMMENTERA! ;) )
Ja sen så var ju jag och Lisa med i klubbens div 3 lag, hände något innan alla de tävlingarna! Innan första tävlingen "kraschade" jag och Lisa på träningen dagarna innan, vi kom jätte konstigt och jag tryckte av henne ändå så hon kom mer frambenen mellan bommarna i en oxer och gick omkull. Ingen större fara skädd, Lisa skrapade lite på mulen, jag skrapade armbågen samt fick ett stoort blåmärke på benet. Min vad blev nämnligen klämmd under lisa då det var mig hon landade på, var sjukt nära att jag krossade knät!
Dålig bild men så blev armbågen.
Inann den andra deltävlingen tror jag det var så låg jag hemma med hög feber hela veckan innan, red kanske två gånger innan tävlingen (mamma underhöll Lisa då) och på tävlingen var jag fortfarande sjuk med feber och tillråga på allt var det en dum fågel som bajsade på mina nya vita fina ridbyxor.....
Innan finalen av div 3 var min stockholms vänn Linn här, det var super varmt och vi skulle bara chilla så vi drog på oss shorts, linne och gymnastikskor för att sedan skritta ut barbacka på Lisa och Bello så att de skulle få beta lite högt gräs. Gick jätte bra och vi hade det super mysigt tills vi skulle vända och rida hemmåt! Självklart kommer det en cykel mot oss och Lisa får panik, först står hon blick stilla och jag tror att allt är lugnt men så fort cykeln åkt förbi vänder hon 180 grader och springer efter. Jag som inte var berädd på detta hänger snart runt hennes hals och släpas sedan i tyglarna kanske 100 meter på grusvägen. Lyckades dock typ hålla mig uppe på sidan av fötterna så skrappade inte alls upp mycket av mig själv. När Lisa sedan springer ut i ett dike och upp på ett fäldt släpper jag för att landa mjukt!
Reser mig ganska fort och kollar hur det går för Linn med Bello, hon har slängt sig av och försöker fånga Lisa om jag minns rätt? Går fram och fångar Lisa och frågar Linn hur det gått och hon berättar att bello mest stod där som ett fån och fattade inte speciellt mycket (som vanligt i sånna lägen med andra ord)
Av någon anledning tar jag av mig hjälmen och ser då att det är hål i tyget, så typiskt efter som det var min nya hjälm.... Hade endaqst haft den i 10 dagar!
Red även med min då nya iphone i BHn, bara ren tur att den inte trillade ur och gick sönder eller försvann!
Efter ett tag utbrister Linn "MEN GUUD" jag fattar noll tills hon förklarar att jag skrapat upp ena axeln och låret, hade inte en kännt eller märkt det förens hon sa det! ^^
Gick tillbaka till stallet och var galet arg, för att hjälmen hade gått sönder.. Typiskt mig! Sen kom det värsta, tvätta såren med sårsprit. Det är verkligen det västa jag vet. Mötte Vilma i stallet så vi gick in till henne och tvättade och hon som älskar att plåga mig tvättade min rygg med nöje! ^^
Började bra!
slutade såhär!
Inte så farligt som det ser ut men sved rejält, och idag har jag en hel del snygga ärr på både ben och axel! (Y)
Sen har vi ju på ridlägret i sommras, var sjuk hela veckan med ont i halsen med det var ju bara att äta halstabletter så löste sig det. Men sista natten var nog den värsta i mitt liv, hade feberdrömmar och allt blev pannkaka!
Drömmde att alla lägertjejer hade myskväll i min och Linns stuga, och så blev jag kissnödig och frågade om någon kunde följa med till toaletten (som låg i ett annat hus), alla svarade att de skulle gå hem till sina stugor och kunde då inte följa med mig. Då vaknade jag, fortfarande kissnödig, så jag frågade Linn om hon kunde hänge med mig, fick ett kort och koncist "nej" innan hon somnade igen, vi kom sedan fraqm till att hon pratade i sömnen! ^^
Jag som är mörkrädd fick i alla fall smyga upp själv och kissa, livrädd och frös som ett as!
När jag kom tillbaka till stugan tog jag på mig mjukisbyxor och Axels tjockiströja som jag snodde med mig och sedan lade jag min under täcket igen, frös fortfarande och mådde sjukt dåligt!
Vaknade nästa morgon med helt svullen kropp, framförallt mina händer! Käkade frukost och frågade efter kylbalsam eller något men det fanns inte. Fick dock frysta kyckling fileér att hålla i händerna! ^^
Samma dag var det ju även avslutnings tävling, jag mådde verkligen skit men ville verkligen rida!
Hade dock ingen aning om hur det skulle gå när jag hade en super het ponny och inte ens kunde stänga mina händer ordentligt! Linn fick till och med hjälpa mig att ta på mig mina kläder! ^^
Medan nästan alla gick runt i kortärmat hade jag tjocktröja och frös ändå! Satt på golvet i Linns stall utanför hennes box och typ dog, frös och grät!
Sedan kom min familj, mamma hjälpte mig att fixa Zamira så att jag kunde rida ändå!
Gick bra men fort och fick ett stopp, men orkade knappt sitta kvar på hästen så inte så konstigt!
Sedan åkte vi hem, jag sov, hade ont, sov, hade ont, sov och hade ont och så fortsatte det tills vi fick åka in till akuten!
Sov i bilen och somnade nästan i väntsalen. Efter ett tag fick jag komma in och då konstaterade läkaren att jag hade fått en bieffekt av mina P-piller! Fick sjvälja ner 10 cortison tabletter och sedan åka hem, och efter ett par dagar försvann svullnaden och jag kunde rida igen!
Ja, det är väll mina värsta händelser, har även lyckats bli trampad av bello på handen två gånger, en gång med brodd och en gång utan! (Y)
Är man klantig så är man! Fast jag har ju lyckats överleva än sålänge! ;)
Haha blev ett väldigt långt inlägg men det är ju detaljerna som gör att man förstår bäst! :)
KRAMIS!
Ja, som sagt så är jag en otursfågel som ofta blir sjuk så fort jag planerar in något kul, oftast när jag ska göra något man kanske bara gör någon gång om året eller ännu mera sällan!
Oftast handlar det bara om sjukdomar som gör att jag måste avstå (gör jag sällan fast jag kanske borde) ibland skador oxå fast inte lika ofta kanske!
Var tex sjuk när vi skulle med klassen på klassresa i 6an, var sjuk när jag skulle åka på ullrika marknad för första gången och när jag vart på konsert kom jag hem med hallsfluss i två veckor efteråt!
När jag skulle kolla på min första foderponny var jag oxå sjuk och likadans när vi besiktigade Bello, feber, förkyld och hängig, satt på en bänk och höll på att somna! (Kan skriva mer om min och Bellos story någon annan dag om det är intressant? Clara vet att du läser, KOMMENTERA! ;) )
Ja sen så var ju jag och Lisa med i klubbens div 3 lag, hände något innan alla de tävlingarna! Innan första tävlingen "kraschade" jag och Lisa på träningen dagarna innan, vi kom jätte konstigt och jag tryckte av henne ändå så hon kom mer frambenen mellan bommarna i en oxer och gick omkull. Ingen större fara skädd, Lisa skrapade lite på mulen, jag skrapade armbågen samt fick ett stoort blåmärke på benet. Min vad blev nämnligen klämmd under lisa då det var mig hon landade på, var sjukt nära att jag krossade knät!
Dålig bild men så blev armbågen.
Inann den andra deltävlingen tror jag det var så låg jag hemma med hög feber hela veckan innan, red kanske två gånger innan tävlingen (mamma underhöll Lisa då) och på tävlingen var jag fortfarande sjuk med feber och tillråga på allt var det en dum fågel som bajsade på mina nya vita fina ridbyxor.....
Innan finalen av div 3 var min stockholms vänn Linn här, det var super varmt och vi skulle bara chilla så vi drog på oss shorts, linne och gymnastikskor för att sedan skritta ut barbacka på Lisa och Bello så att de skulle få beta lite högt gräs. Gick jätte bra och vi hade det super mysigt tills vi skulle vända och rida hemmåt! Självklart kommer det en cykel mot oss och Lisa får panik, först står hon blick stilla och jag tror att allt är lugnt men så fort cykeln åkt förbi vänder hon 180 grader och springer efter. Jag som inte var berädd på detta hänger snart runt hennes hals och släpas sedan i tyglarna kanske 100 meter på grusvägen. Lyckades dock typ hålla mig uppe på sidan av fötterna så skrappade inte alls upp mycket av mig själv. När Lisa sedan springer ut i ett dike och upp på ett fäldt släpper jag för att landa mjukt!
Reser mig ganska fort och kollar hur det går för Linn med Bello, hon har slängt sig av och försöker fånga Lisa om jag minns rätt? Går fram och fångar Lisa och frågar Linn hur det gått och hon berättar att bello mest stod där som ett fån och fattade inte speciellt mycket (som vanligt i sånna lägen med andra ord)
Av någon anledning tar jag av mig hjälmen och ser då att det är hål i tyget, så typiskt efter som det var min nya hjälm.... Hade endaqst haft den i 10 dagar!
Red även med min då nya iphone i BHn, bara ren tur att den inte trillade ur och gick sönder eller försvann!
Efter ett tag utbrister Linn "MEN GUUD" jag fattar noll tills hon förklarar att jag skrapat upp ena axeln och låret, hade inte en kännt eller märkt det förens hon sa det! ^^
Gick tillbaka till stallet och var galet arg, för att hjälmen hade gått sönder.. Typiskt mig! Sen kom det värsta, tvätta såren med sårsprit. Det är verkligen det västa jag vet. Mötte Vilma i stallet så vi gick in till henne och tvättade och hon som älskar att plåga mig tvättade min rygg med nöje! ^^
Började bra!
slutade såhär!
Inte så farligt som det ser ut men sved rejält, och idag har jag en hel del snygga ärr på både ben och axel! (Y)
Sen har vi ju på ridlägret i sommras, var sjuk hela veckan med ont i halsen med det var ju bara att äta halstabletter så löste sig det. Men sista natten var nog den värsta i mitt liv, hade feberdrömmar och allt blev pannkaka!
Drömmde att alla lägertjejer hade myskväll i min och Linns stuga, och så blev jag kissnödig och frågade om någon kunde följa med till toaletten (som låg i ett annat hus), alla svarade att de skulle gå hem till sina stugor och kunde då inte följa med mig. Då vaknade jag, fortfarande kissnödig, så jag frågade Linn om hon kunde hänge med mig, fick ett kort och koncist "nej" innan hon somnade igen, vi kom sedan fraqm till att hon pratade i sömnen! ^^
Jag som är mörkrädd fick i alla fall smyga upp själv och kissa, livrädd och frös som ett as!
När jag kom tillbaka till stugan tog jag på mig mjukisbyxor och Axels tjockiströja som jag snodde med mig och sedan lade jag min under täcket igen, frös fortfarande och mådde sjukt dåligt!
Vaknade nästa morgon med helt svullen kropp, framförallt mina händer! Käkade frukost och frågade efter kylbalsam eller något men det fanns inte. Fick dock frysta kyckling fileér att hålla i händerna! ^^
Samma dag var det ju även avslutnings tävling, jag mådde verkligen skit men ville verkligen rida!
Hade dock ingen aning om hur det skulle gå när jag hade en super het ponny och inte ens kunde stänga mina händer ordentligt! Linn fick till och med hjälpa mig att ta på mig mina kläder! ^^
Medan nästan alla gick runt i kortärmat hade jag tjocktröja och frös ändå! Satt på golvet i Linns stall utanför hennes box och typ dog, frös och grät!
Sedan kom min familj, mamma hjälpte mig att fixa Zamira så att jag kunde rida ändå!
Gick bra men fort och fick ett stopp, men orkade knappt sitta kvar på hästen så inte så konstigt!
Sedan åkte vi hem, jag sov, hade ont, sov, hade ont, sov och hade ont och så fortsatte det tills vi fick åka in till akuten!
Sov i bilen och somnade nästan i väntsalen. Efter ett tag fick jag komma in och då konstaterade läkaren att jag hade fått en bieffekt av mina P-piller! Fick sjvälja ner 10 cortison tabletter och sedan åka hem, och efter ett par dagar försvann svullnaden och jag kunde rida igen!
Ja, det är väll mina värsta händelser, har även lyckats bli trampad av bello på handen två gånger, en gång med brodd och en gång utan! (Y)
Är man klantig så är man! Fast jag har ju lyckats överleva än sålänge! ;)
Haha blev ett väldigt långt inlägg men det är ju detaljerna som gör att man förstår bäst! :)
KRAMIS!