Sofia Lindström

Någon det inte nämns speciellt mycket om här på bloggen är Lisa, min sjukt underbara och grymma ponny!

Anledningen till detta är för att hon är hos en tjej (Linnea som jag skrivit lite om) och blir tränad och tävlad då jag varken har tid eller rätt ålder!

Men innan Lisa blev utlånad, inte bara till Linnea utan några andra oxå, så hade vi Ca 5 RIKTIGT bra och lärorika år ihop! Jag lärde mig så mycket på den ponnyn, hon oxå, och vi utvecklades SJUKT mcyekt tillsammans!

 

Hade tänkt att jag skulle försöka skriva ihop vår story, hur mitt liv med Lisa sett ut, med och motgångar. Dock är jag super dålig på att komma ihåg år och månader men det får ni hålla till godo med! ;)

 

 

Första gången jag träffade Lisa var när jag började på riskolan i Mjölby, jag var då 7 år gammal och hade aldrig ridit på riktigt innan. När vi äntligen skulle få lära oss att galoppera (på volt med longerlina) så var det Lisa jag red på, hon var alltså den häst jag lärde mig att galoppera på, komiskt nog!

 

Jag fortsatte rida på ridskolan i 4 år, men efter som vi fick in nya elever i gruppen kom vi aldrig någon stans i utvecklingen, super tråkigt tyckte jag som ville lära mig mer, mer, mer!

Jag var alltså 11 när vibörjade leta efter en egen ponny till mig!

 

Mamma fick reda på att Lisa var till salu från ridskolan så vi åkte dit och provred, då hade jag inte vart där på ett tag och kom knappt ihåg Lisa!

Men vi tog in och gjorde i ordning henne och gick sedan ut till ridhuset.

 

Väl där inne fick jag skritta runt trava några varv på en volt och likadant med galoppen, tog max 30 minuter!

Anledningen till den extremt korta provridningen var för att Lisa inte var igång! De hade fått kvarka på ridskolan och alla friska hästar släpptes ut på bete, vilket resulterade i att Lisa fick fång och behövde vila väldigt länge!

I alla fall så var vi ändå nöjda och Lisa fick följa med hem!

 

Väl hemma började hon sättas igång, mamma red mycket till en början då även hon är van vid hästar och inte speciellt lång så hon kunde rida henne utan problem!

Minns att det känndes som att jag satt på typ världens största häst när jag red Lisa, och mina ben gick knappt nedaför sadelkåporna!

 

Tiden gick i alla fall och Lisa kom igång, hade henne i ett stall där de hade en liten miniridskola så lisa gick lektion där några gånger i veckan. Kunde aldrig gå ner och ta hand om henne själv då hon var en väldigt speciellt dam som visste vad hon ville och jag fick följa med som en vante i grimskafftet! ^^

 

Efter en tid märkte vi att Lisa fick kolik väldigt ofta, under de första 3 åren blev det många och långa nattpromenader och jag vet inte hur många gånger veterinären fått komma ut och ge henne medicin utan att något hjälpte! Senare fick vi dock svaret - min älskade ponny har en ojämn tarmflora vilket resulterar i obalans i magen, och när hon får det liknar de "anfallen" kolik! När vi visste detta började hon få annan medicin, speciellt foder, kokade Linfrön och inga äpplen.

Detta var dock inget som påverkade Lisa i vardagen med än under just de tilfällen hon mådde dåligt, dagen efter var allt som vanligt igen!

 

 

När jag började 7an så flyttade jag hem Lisa till Vilmas stall. Jag ville ha någon att rida ihop med och vad passar då bättre än bästa klasskompisen och hennes galna ponny? - Ingen!

 

I samma veva som vi flyttade dit började vi även träna för en riktigt hopptränare - Nina Cervin. Innan det hade vi bara ridit lite lektioner för hon som hade stallet vi stod i tidigare. Att hoppa ett hinder med Lisa som var över 70 Cm var nästan omöjligt, det känndes som att hoppa höghus och när hon väl hoppade var det precis att man kom över!

 

 

Men när vi kom till Nina - som ridit och kommit tvåa i ponny SM med Lisas pappa Dart Light - så började vår extrema utveckling, Lisa blev en helt annan ponny, hon blev pigg och stark och hon började hoppa bättre och bättre, och högre och högre också! Vi var med i Lite hopptävlingar bara för skojj skull, inte med de bästa resultaten men vi tävlade ändå!

 

Innan vi kom till Nina red jag bara dressyr, och jag kunde inte ens rida min ponny i form uatn gummisnodd?

 

 

2009 - samma år som vi köpte Bello - blev Lisa skadad, hon fastnade med benet i ett staket och drog på sig en senskada. Efter det hade hon LÅNG vila och lång igångsättning och det var då vi köpte Bello, för att ha något att rida undertiden.

När Lisa sedan kom igång igen ville jag lägga min energi på Bello så det var då vi började låna ut henne!

 

Först till en tjej som hon hade det jätte bra hos, men tjejen tröttnade efter något år så Lisa fick komma hem igen! Sedan har flera vart och provat henne, haft hemma henne men ingen har klarat av att hantera henne på marken. Tog hem henne igen och tävlade lite, sista tävlingen ihop kom vi till och med 2a i, vilket även var vår första placering på riktig tävling!

 

 

 

Och nu i påskas fick vi tag i Linnea och hennes familj, och där har Lisa det hur bra som helst! De tränar, tävlar och plockar rosetter som aldrig förr!

 

 

 

 

 

Kan knappt själv fatta vilken skillnad det har blivigt på min ponny, nu älskar hon att hoppa och blir helt till sig bara det finns hinder på banan!

Hon har gått från att vara en råkig ridskolehäst som inte går frammåt och knappt hoppar, till att vara en PIGG tävlingsponny som nästan alltid kommer hem med rosett!

 

När jag fick Lisa hade jag inte det i tankarna. Tävla? Vad ska man göra det för? Vi kommer aldrig bli placerade ändå!

Då, när vi började inse att hon var sjuk var jag glad om jag bara kunde ha henne och rida runt på hemma, träna lite ibland. Believe och Never say never är något som passar in i denna historia!

 

Lisa är enligt mig en mirakel ponny som klarar allt, hon har både viljan och modet, och det ända som behövs är en ryttare med samma mål!

 

Lisa

E. Dart Light RNF 113

U. Bormona RNF 1420